Koldioxid

06.08.2019

Koldioxid...!

Jag funderar ofta på klimatkrisen och vad det innebär för oss på vår planet. Jag skulle vilja erkänna att jag har lite klimatångest ibland.

Kunskapen jag har i området känns begränsad och därför försöker jag läsa och förstå vad detta egentligen handlar om. Varför pratar vi om koldioxid hela tiden och vad är koldioxid CO2 . Flera andra växthusgaser såsom Metan, Diväveoxid osv, släpper vi ut i atmosfären.

Om man lägger ihop alla växthusgaser så är det koldioxid som utgör 80 % av dessa gaser och därför i focus.

Växthusgaser är både naturliga och konstgjorda gaser som utgör grunden till växthuseffekten genom att absorbera och utstråla infraröd strålning enligt Wikipedia. Detta gör då att vi får en global ökning av temperatur i samma takt som mängden växthusgaser ökar i atmosfären.

För närvarande (april 2019) utgör den omkring 415 ppm av atmosfärens volym. Halten i atmosfären ökar i stigande takt och ökningen ligger för närvarande på strax över två ppm per år i snitt. Utandningsluften hos en människa ligger på 40000 ppm koldioxid.

Vid lägre än 200 ppm får växtligheten svårt att överleva då den använder detta i fotosyntesen. En process vi alla lärde oss om i skolan hur detta fungerar. Enkelt förklarat, växterna tar in Koldioxid, vatten, Soljus och förvandlar detta till syre och kol (socker).

Växten använder detta som energi och byggstenar, binder då kolet från koldioxiden och frigör syret till oss andra. När växten sedan dör så lagras detta kol i jorden om det inte startas en förmultning, då förbrukar förmultningsprocessen syre och frigör växthusgaser igen. Så skulle vi bara använda kolet som finns på ytan av jorden så skulle processen fungera alldeles utmärkt.

Tittar man på keelingkurvan så ser det ut som naturen själv justerar halten av koldioxid i förhållandena till hur mycket växter det finns som kan ta upp detta. Troligen ligger den ultimata nivån och pendlar mellan 200-300 ppm om inte vi skulle störa detta med fossila kolhalter.

Keelingkurvan

Den visar dels de naturliga säsongsvariationerna i koldioxidhalt i atmosfären och dels att halten koldioxid i atmosfären ökar år från år. De naturliga variationerna beror på att planeten "andas". När det är vår på norra halvklotet så växer växtligheten extra fort och binder då extra mycket koldioxid. Resultatet blir att halten koldioxid i atmosfären minskar, på liknande sätt som den minskar då människor och djur andas in. Denna "inandning" fortsätter under sommaren men när det blir höst på norra halvklotet så kommer istället en "utandning" så att koldioxidhalten ökar. Ökningen av halten beror på att förmultningen dominerar under hösten, och i den processen avges koldioxid. Klimatforskare använder sig av keelingkurvan för att förutsäga koldioxidhalterna i framtiden och därmed även jordens temperatur och klimat.

Så man skulle kunna säga att kolet på jorden ligger i ett fungerande kretslopp där den kommer ut i atmosfären och spjälkas upp av växtligheten för att lagras i växter och i jord. Så varför är då detta ett problem....?

Problemet är att vi använder vad vi kallar fossila bränsle. Allt kolrelaterat som legat långt ner under jorden i väldigt många år. Sammanfattat så är dessa då Olja, Kol, Gas skulle man enkelt kunna säga. Och vi har inte växter eller alger nog på jorden för att ta hand om detta extra kol,
som lagrats så länge långt ner i jorden när vi frigör dessa i atmosfären.

När jag gick i skolan fick jag lära mig att jordens lungor var regnskogen som var den som producerade mest syre och då lagrade mest kol. Men i dag vet vi lite mer om vilka som är storproducenter av syre och kolbindare och detta är alger, eller fytoplankton som några heter. Dessa Fytoplankton kan vara Cyanobakterier, Kiselalger eller andra typer av ex bakterier.

Dessa små plankton / bakterier som finns i massor av olika utförande producerar mer än 50% av vårt syre och då även tar hand om vårt Kol i denna fotosyntes funktion. Dessa ökar markant i tillväxt när den globala temperaturen ökar i kombination av näring från land T.ex jord och skogsbruk (övergödning). Det kan ju kännas som något bra med fler fotosyntes arbetare. Där finns stora baksidor med dessa storproducenter av syre. De stoppar möjligheten för solljus
att nå ner till andra växter i havet när dom blir för många, och dom har en kort livslängd och när dom dör kan deras förmultningsprocess som förbrukar syre bli förödande för livet i havet.

Dom kan rentav kväva livet på botten Vi läser ju ofta om dessa sommarplågor med giftalger som är ett växtplankton eller en bakterie. Dessa plankton är ju viktig mat för många andra djur såsom
djurplankton som sedan äts av andra djur och fiskar ja ni förstår kretsloppet.

Prochlorococcus är en väldigt liten havslevande cyanobakterie med en ovanlig pigmentering, klorofyll b. Den är den minsta och till antalet rikligast förekommande fotosyntetiserande
organismen på jorden.

cyanobakterien Prochlorococcus
marinus
upptäcktes 1986 av Sallie W Chisholm.

Den är visserligen mycket liten (vilket är orsaken till att den upptäcktes för bara några decennier sedan), mindre än en mikrometer (tusendels mm) tvärs över, men det finns många i havet,
uppskattningsvis 3400000000000000000000000000 stycken ( 26 nollor ...!).

De innehåller tillsammans ungefär 170 miljoner ton kol. I en milliliter finns 100000 celler av denna bakterie. Hittas oftas i hav som håller 10-33 °C och överlever ner till 200 meter djup. Det är svårt att räkna med troligen tillverkar denna bakterie 13-48% av allt syre vi andas enligt wikipedia.

Hur mycket koldioxid producerar då jag om året. Enligt siffror ligger vi i Sverige på ca 4-5 ton per person och år. Detta är ganska lågt om man jämför runt i OECD länder. Vår elproduktion ar någorlunda koldioxidneutral med kärnkraft och vattenkraft. Men med vår konsumtion och transport ligger vi inte på latsidan.

Räknar vi med vår import på konsumtionsvaror så ligger vi på 11 ton per person och år. Vår konsumtion skapar koldioxid i andra länder. Jämför vi våra 5 ton så ligger USA på 15 Kanada på 17 osv. Vissa länder ligger på under ett ton. Men allt detta kan ni googla fram. Alla siffror jag
hittar kan variera såklart i olika rapporter men i stora drag är dom någorlunda lika.

Sedan 1990 har vi minskat vårt koldioxidutsläpp med 10-15 % i Sverige och det är ju bra. Varför gnälls det då så mycket om klimatkrisen. 10-15% är inget om man tittar på vår målsättning på jorden i IPCC rapport där måste vi minska med 80% för att klara våra mål. Vi vill ju att vara
klimatneutrala i framtiden. Detta menas med att vi skall kunna ha en natur som tar hand om all den koldioxid vi och naturen själv skapar och ger tillbaka syre till oss och våra vänner.

Två tredjedelar av våra utsläpp kommer från hushållens konsumtion. Vi kan dela upp dessa i Livsmedel, Boende, Transport, Kläder och skor.

Den sista tredjedel från Byggander, maskiner och offentlig konsumtion.

Vad är lättast att minska då om man skall kunna hjälpa till om privatperson. En flygresa släpper ut 74 000 gånger mer än en tågresa enligt naturvårdsverket. En flygresa till Thailand är 8 ton koldioxid eller en kort resa till London är 1,6 ton. Det lär inte få plats många thailandresor om man skall minska med 80%...?

Mat....! Ja här pratar man ofta om kött som en stor bov i växthusgaser. Enligt Livsmedelsverket
äter vi i Sverige mellan 50-55 kg kött per år. Ett kilo nötkött skapar 25-40 kg växthusgaser och detta är ungefär 10 gånger mer än kyckling. Som är 2-3 kg växthusgaser. Gris är ca 5-8 kg växthusgaser.

Kläder och skor. Ja vad skall man säga om detta, använd kläderna så länge som möjligt och behövs nytt kanske man skall köpa begagnat. I Sverige köper vi 14 Kg nya textilier varje år inkl. sänglinnen osv, samt vi slänger ca 8 Kg varje år. Undras hur mycket vi behöver egentligen……?

Ja jag själv blev inte mycket klokare jo lite måste jag ändå säga att jag ändå blev. Cykel, naken och veganmat verkar vara lösningen på våra problem.

Skojar lite men ett alvarligt problem att försöka lösa och framför allt att förstå. När man funderar på att shopping kan var en hobby för vissa. Eller varför inte prata om motorfordon som kan var ett nöja att köra runt i. Kanske resor för nöjes skull eller att koppla av på så blir man lite fundersam på hur vi lever, är det rätt eller fel. Vilka rättigheter har vi gentemot naturen vi skall leva med och av. Förstår vi vad vi håller på med eller är det bara allmän okunnighet, kanske förnekelse.

Minska resandet och konsumera mindre borde var lösningen på framtiden. Låt flyget belastas med samma mängd skatt som övrigt resande så kommer detta minska naturligt. Odla mer och skörda mindre i skog och mark. Se till att våra hav får minskade utsläpp och odla även har alger som i vissa fall kan ta upp 30 gånger mer kol än deras kompisar på land.

Jag är ingen profet som lever som man ska men jag funderar mycket och kanske i framtiden blir även jag klimatneutral eller mer neutral i alla fall.

#nermedkoletiberget

Greenwashing

Greenwashing är ett nytt begrepp för mig. Men jag är en av dom som fastnar för detta fenomen. Många stora företagen försöker rida på vågen om att vara klimatsmarta och jag som enkel konsument faller lätt för detta. Egentligen vill företagen att jag skall konsumera mera med deras produkter.

Dessa företag klimatkompenserar på alla möjliga vis. Men skall vi vara ärliga ett utsläpp är ett utsläpp oavsett hur många bikupor dom har på taket. Detta är ju baksidan av dagens marknadsekonomi att vi skall växa, och det är svårt att växa om vi
konsumerar mindre -enkel matte helt enkelt.

Enligt en artikel jag nyligen läste så släpper dessa tre företag: Ericsson, Electrolux och H&M ut lika mycket växthusgaser som hela Sverige tillsammans. Enligt CDP släpper 100 företag ut
71% av de global utsläppen av koldioxid.

Så vem som är vinnare i vårt fortsatta konsumtionsbeteende ar inte svårt att lista ut.


Några filmer med budskapet kan sjögräs rädda världen...…? Kul filmer som är baserade på hur mycket koldioxid sjögräs kan ta upp.