NYA SVÄRDET

Nya Svärdet var ursprungligen ett handelsfartyg, sjösatt 1625 i Västervik och erkänd som en god segare. 1628 monterades hon som örlogsman i Stockholm av Hybertsson, samme man som byggde Wasa. Blev då bestyckad med kanoner.

Längden var drygt 40 meter och bredden cirka 10. Nya Svärdet var en erkänt god seglare, bestyckad med 18 stycken 12-pundiga, 8 stycken 3-pundiga och några mindre kanoner. Besättningsstyrkan uppgick till cirka 150 man. Nya Svärdet deltog i flera av de svenska sjötågen, bland annat i det stora slaget i Öresund 1658 mot en Dansk-holländsk flottan och den 29 oktober gick hon till botten. Efter slaget sökte fartyget sig in mot Landskrona, men sjönk i inloppet. Orsaken kan ha varit att det 33 år gamla fartyget var i dåligt skick efter slaget. Åren efter förlisningen bärgades ett fåtal kanoner från vraket. Nya Svärdet finns inprickat eller är omnämnt på kartor och seglingsbeskrivningar från 1600- och 1700-talet. Anledningen till detta är att hon utgjort ett hinder för sjöfarten.

Under 1800- och 1900-talen har omfattande muddringsarbeten företagits i Landskrona hamn. Den antikvariska kontrollen har varit dålig och det går inte att uppskatta hur mycket av Nya Svärdet som försvunnit. Vraket, som ligger mycket utsatt på inseglingsrännans kant, har delvis rasat och därigenom har en mängd konstruktionsdetaljer, bland annat en del av skeppssidan med spant, bordläggning och garnering, frilagts.

Nya Svärdet ligger på 2 till 11 meters djup med kraftig slagsida. Synlig längd är cirka 35 meter och bredden sex till sju meter. En koncentration av skeppstimmer finns i den östra delen, medan den västra delen av vraket är endast är representerad av ett par kraftiga timmer. Trät under sanden är mycket välbevarat. Sportdykare har rapporterat att tegel har observerats i området. Dessa kan härröra från fartygets kabyss.

En sidescan/subbottomundersökning visade att vraket har ett utbredningsområde på ungefär 18x60 meter samt att fyndmaterialet går långt ner i botten. Vrakmassorna sträcker sig även ut i den muddrade djuprännan. Troligen ligger stora delar av undre delen av skrovet bevarat under sanden. Nedanför Nya Svärdet ligger resterna av en mindre klinkbyggd båt som kan ha samband med vraket.

När jag nu 2017 frågat runt lite påstås det att allt ligger under sand. På 90 talet kunde man fortfarande se en sida av vraket efter dom kraftiga muddringarna som gjordes på 70-talet och Michael Palmgren och Kjell Andersson gjorde lite filmning härifrån på den tiden.

November 2018 gör Trafikverket en stor inventering av området tillsammans med Bohusläns museum och P-Dyk från Ystad. Där finns nämligen en plan på att muddra detta inlopp för att öka tillgängligheten till Landskronas varvsområden. Inte mycket av vraket syns utan man får stoppa ner sonder i leran för att känna sig fram vad som ligger under. Man använder kartor som var gjorda under 80-talet av Malmö museum som var där och inspekterade på den tiden. Flera historier om upphittade blykulor och annat roligt kommer som skvaller från Dykarna som dök här på 60-70-80-Talet. Även på den västra delen av rännan finns vrak som troligen är sänkta danska skepp för att hindra trafiken in till Landets krona.

Nedan en länk till artikeln som Lokaltidningen skrev 2018-11-07.

Fyndlista: Bärgat vid muddringsarbeten 1971:
en 90 cm hög maskaron, föreställande ett mansansikte, trävirke från vraket.
Bärgat vid muddringsarbeten 1984:
grova söndertrasade plankor, knän samt spant från en mindre klinkbyggd båt.
Bärgat vid muddringsarbeten under antikvarisk kontroll 1990:
ett mindre trästycke, troligen en del av en bottenstock, ett bord som mätte 0,5x1 m, fyra mindre delar av bottenstockar ett spant.
Status: Skeppet ligger på sin sida (status 1665).
En rad av sex spant med dimensionerna 40x40 cm sticker upp ur sjöbotten. Undefär 0,5 m under botten finns bordplankor bevarade. Senare samma år var vraket översandat (status 1967).
Vraket, som under några år varit helt övertäckt av sand, har frilagts på en sträcka av ca 40 m. Spant och konstruktionsdetaljer sticker upp omkring en meter från botten. Tydliga spår efter grävskopan syns långt inne i vraket (status 1994).
Inseglingsrännans kant runt vraket har delvis rasat och därigenom har en mängd konstruktionsdetaljer, bl a en del av skeppssidan med spant, bordläggning och garnering, frilagts. Delar av ett däck eller en durk sitter fortfarande ihop med skeppssidan, vars synliga del mäter ca 35x6,5 m. Nedanför vraket, som står med kraftig slagsida ut mot inseglingsrännan, står flera kraftiga däcksbalkar på 40x40 cm nedstuckna i botten. Några delar av skeppets utrustning har inte kunnat observerats. Nedanför Nya Svärdet ligger resterna av en mindre klinkbyggd båt, som kan ha samband med vraket. En sidescan/subbottomundersökning visade att vraket har ett utbredningsområde på ungefär 18x60 m samt att fyndmaterialet går långt ner i botten. Vrakmassorna sträcker sig även ut i den muddrade djuprännan. Hur mycket som finns kvar av Nya Svärdets skrov är svårt att uttala sig om. Troligen ligger stora delar av undre delen av skrovet bevarat under sanden (status 1985).
Vrakets synliga längd är ca 35 m och dess bredd ca 6 - 7 m. En koncentration av skeppstimmer finns i den östra delen, medan den västra delen av vraket är endast är representerad av ett par kraftiga timmer. Trät under sanden är mycket välbevarat. I den östra delen sticker skeppstimmer med dimensioner från 20x30x50 cm till 40x40x200 upp. Sportdykare har rapporterat att tegel har observerats i området. Dessa kan härröra från fartygets kabyss. Det lilla, klinkbyggda vraket är dymlat och har drev av nöthår (status 1984 - 1985).
Övrigt: Nya Svärdet finns inprickat eller är omnämnt på kartor och seglingsbeskrivningar från 1600- och 1700-talet. Anledningen till detta är att hon utgjort ett hinder för sjöfarten.
Under 1800- och 1900-talet har omfattande muddringsarbeten företagits i Landskrona hamn. Den antikvariska kontrollen har varit dålig och det går inte att uppskatta hur mycket av vraket som muddrats bort. 1971 försökte man ta bort vraket, men misslyckades då mudderverket gick sönder.
Enligt en muntlig källa var man i början av 1900-talet ute vid vraket och samlad ved, som sågades upp o stadens snickerifabriker. Virke från denna hantering finns i mindre utsträckning bevarat hos släktingar till dessa fabriksägare.
Enligt andra källor sjönk Nya Svärdet 31 oktober 1658.
Bärgning: Nya Svärdet finns inprickat eller är omnämnt på kartor och seglingsbeskrivningar från 1600- och 1700-talet. Anledningen till detta är att hon utgjort ett hinder för sjöfarten.
Under 1800- och 1900-talet har omfattande muddringsarbeten företagits i Landskrona hamn. Den antikvariska kontrollen har varit dålig och det går inte att uppskatta hur mycket av vraket som muddrats bort. 1971 försökte man ta bort vraket, men misslyckades då mudderverket gick sönder.
Enligt en muntlig källa var man i början av 1900-talet ute vid vraket och samlad ved, som sågades upp o stadens snickerifabriker. Virke från denna hantering finns i mindre utsträckning bevarat hos släktingar till dessa fabriksägare.
Under 1970-talet utfördes undersökningar i syfte att påvisa att vraket, som ligger på inseglingsrännans kant, håller på att förstöras genom upprepade muddringar. En besiktning utfördes även 1984, då mudderverket återigen grävt upp vrakdelar från Nya Svärdet.
Händelseförlopp: 1658 utkämpades ett stort sjöslag vid Diskengrundet söder om Helsingör mellan den svenska flottan och de förenade dansk - holländska flottorna. Bakgrunden till slaget var att Skåne samma år hade blivit svenskt, att Kronoborgs slott hade invaderats av svenskarna och att även Köpenhamn låg under svensk belägring, vilket hindrade Danmark från att ta upp tull och kontrollera sjöfarten genom sundet. Slaget blev ett svårt nederlag för Sverige och flottan beordrades gå in till Landskrona för reparationer. Vinden var dålig och man fick varpa sig in i hamnen. Nya Svärdet gick på inseglingsrännans norra kant och sjönk.
Bärgningar: Åren efter förlisningen bärgades fyra kanoner från vraket, av vilken en föll tillbaka i vattnet. Tre år efter förlisningen meddelade kanonbärgarna att vraket sjunkit så djupt i den lösa botten att vidare sökande efter kanoner var lönlöst.
Historik: Nya Svärdet var ursprungligen ett handelsfartyg, men byggdes om till örlogsfartyg 1628 på Blasieholmen i Stockholm av Hybertsson, samme skeppsbyggmästare som byggde Vasa. Hon var en erkänt god seglare, bestyckad med 18 st 12-pundiga och 8 st 3-pundiga kanoner och med en besättningsstyrka på ca 240 man. Nya Svärdet deltog i flera av de svenska sjötågen.
Enslinjer: 1. Nedre norra inseglingsfyren ens hamnens flaggstång
2. Nordkaps flaggstång ens det längst åt vänster belägna höghuset vid Larvigatan.
3. Segelsällskapets flaggstång ens tornet Tranehälls hörna.
1. Nedre inseglingsfyren ens hamnens flaggstång.
2. Krönleins yttre skorsten ens skorstenen på yttersta radhuset.
3. Segelsällskapets flaggstång ens Rådhustornet.